Jag vill inte backa tiden, jag vill inte göra ett minne till ett idag. Men ibland önskar jag att minnen kunde vara lite mer verklighet, lite lättare att omfamna. Att minnen är mer fasta, att de aldrig kan suddas ut, aldrig bli mindre än vad de är nu.
Det gör fortfarande ont. Du är fortfarande med. Du är fortfarande allt som du alltid varit. Men jag saknar dig.
1 kommentar:
<3
Skicka en kommentar